onsdag 21 februari 2024 01:31
Blodtryck

Blodtryck är det tryck som blodet utövar på kärlväggarna i kroppens cirkulationssystem. Det är en viktig indikator på hjärt-kärlsystemets hälsa. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm Hg) och anges som två värden, till exempel 120/80 mm Hg.

Det första värdet kallas systoliskt blodtryck, som är det högsta trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig (kontraherar) och pumpar ut blod. Det andra värdet kallas diastoliskt blodtryck, som är det lägsta trycket i artärerna när hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna.

Normalt blodtryck varierar mellan individer och kan förändras över tid, men generellt sett anses ett blodtryck på 120/80 mm Hg som normalt. Högt blodtryck (hypertoni) innebär att blodtrycket konstant är högre än normalt, och det kan öka risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hälsoproblem. Lågt blodtryck (hypotoni) innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket i vissa fall kan leda till yrsel och svimning.

Blodtrycket delas upp i tre kategorier:

  • Normalt blodtryck: systoliskt blodtryck under 120 mm Hg och diastoliskt blodtryck under 80 mm Hg.
  • Förhöjt blodtryck: systoliskt blodtryck mellan 120-129 mm Hg och diastoliskt blodtryck under 80 mm Hg.
  • Högt blodtryck (hypertoni): systoliskt blodtryck 130 mm Hg eller högre, eller diastoliskt blodtryck 80 mm Hg eller högre.

Blodtrycket kan förändras över tid och påverkas av ålder, fysisk aktivitet, stress, vikt, kost och andra faktorer. Det är viktigt att kontrollera blodtrycket regelbundet för att upptäcka eventuella förändringar och vid behov justera livsstil eller medicinering för att bibehålla en hälsosam nivå.

Högt blodtryck

För högt blodtryck, eller hypertoni, innebär att blodet pumpas genom kroppens artärer med ett högre tryck än vad som anses vara normalt.

Om hypertoni inte behandlas kan det leda till flera hälsorisker och komplikationer, som:

  • Hjärtinfarkt: Ökat blodtryck kan skada blodkärlens väggar och leda till plackbildning (ateroskleros). Det kan orsaka en blockering av blodflödet och resultera i en hjärtinfarkt.
  • Stroke: Högt blodtryck ökar risken för stroke, som uppstår när blodtillförseln till en del av hjärnan blockeras eller när ett blodkärl i hjärnan brister.
  • Hjärtsvikt: Hypertoni ökar belastningen på hjärtat, som kan leda till att det försvagas över tid och inte längre kan pumpa blod effektivt.
  • Njurskador: Högt blodtryck kan skada njurarnas blodkärl, som kan resultera i nedsatt njurfunktion eller njursvikt.
  • Åderförkalkning: Hypertoni kan påskynda processen där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas på insidan av artärerna och försvårar blodflödet.
  • Synskador: Högt blodtryck kan skada blodkärlen i ögonen och leda till synproblem eller blindhet.
  • Sexuell dysfunktion: Hypertoni kan minska blodflödet till bäckenet och könsorganen, och det kan leda till erektil dysfunktion hos män och nedsatt sexlust hos både män och kvinnor.

Att kontrollera och behandla högt blodtryck är viktigt för att minska risken för de här allvarliga hälsoproblem. Behandlingsalternativ inkluderar livsstilsförändringar (t.ex. kost, motion och rökavvänjning) och även medicinering om det behövs.

Sänka blodtrycket

Det finns flera sätt att sänka sitt blodtryck, både genom livsstilsförändringar och medicinsk behandling.

Några livsstilsförändringar som kan hjälpa till att sänka blodtrycket är:

  • Hälsosam kost: Ät en balanserad och näringsrik kost som inkluderar mycket frukt, grönsaker, fullkorn och magra proteinkällor. Följ en diet som DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) som är speciellt utformad för att sänka blodtrycket.
  • Minska saltintaget: Överdrivet saltintag kan höja blodtrycket. Försök att begränsa ditt dagliga saltintag till mindre än 2,3 gram (cirka en tesked) eller ännu lägre om du har högt blodtryck.
  • Motion: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att sänka blodtrycket. Sikta på minst 150 minuter måttlig intensiv träning eller 75 minuter högintensitet träning per vecka, eller en kombination av båda.
  • Behåll en hälsosam vikt: Övervikt och fetma kan öka risken för högt blodtryck. Försök att gå ner i vikt om det behövs genom att äta hälsosamt och motionera regelbundet.
  • Minska alkoholkonsumtionen: Att dricka alkohol i för stora mängder kan höja blodtrycket. Begränsa alkoholkonsumtionen till högst två standardglas per dag för män och ett standardglas per dag för kvinnor.
  • Sluta röka: Rökning skadar blodkärlen och kan höja blodtrycket. Att sluta röka är en av de bästa sakerna du kan göra för din hjärt-kärlhälsa.
  • Hantera stress: Kronisk stress kan bidra till högt blodtryck. Lär dig effektiva sätt att hantera stress, som meditation, djupandning, yoga eller annan avkopplande aktivitet.
  • Sömn: Försök att få tillräckligt med sömn varje natt, eftersom sömnbrist kan öka risken för högt blodtryck. Sikta på 7-9 timmar sömn per natt för vuxna.

För vissa personer kan medicinsk behandling vara nödvändig för att sänka blodtrycket. Läkare kan ordinera blodtryckssänkande läkemedel, som diuretika, betablockerare, ACE-hämmare, kalciumkanalblockerare eller angiotensin II-receptorblockerare. Följ alltid din läkares råd och ta medicin enligt ordination.

Äta för att sänka blodtrycket

En hälsosam och balanserad kost är viktig för att hjälpa till att sänka blodtrycket och bibehålla en god hjärt-kärlhälsa.

Det här är några livsmedel och näringsämnen som är bra för att sänka blodtrycket:

  • Frukt och grönsaker: En kost rik på frukt och grönsaker kan bidra till att sänka blodtrycket. Sikta på att inkludera en mängd olika färger och typer för att få i dig en blandning av vitaminer, mineraler och antioxidanter.
  • Fullkornsprodukter: Byt ut raffinerade spannmålsprodukter som vitt bröd och pasta mot fullkornsalternativ som fullkornsbröd, fullkornspasta, brunt ris och quinoa. Fullkorn är rikt på fiber, och det kan hjälpa till att sänka blodtrycket.
  • Fisk och skaldjur: Fisk och skaldjur, särskilt fet fisk som lax, makrill, sardiner och tonfisk, är rika på omega-3-fettsyror, som har visat sig sänka blodtrycket och förbättra hjärt-kärlhälsan.
  • Nötter och frön: Nötter och frön är bra källor till hälsosamma fetter, protein och fiber. Valnötter, mandel, pistaschnötter, solrosfrön och linfrön är särskilt bra för blodtrycket.
  • Mejeriprodukter med låg fetthalt: Mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost kan vara bra källor till kalcium, som hjälper till att reglera blodtrycket. Välj produkter med låg fetthalt för att minska intaget av mättat fett.
  • Kaliumrika livsmedel: Kalium hjälper till att balansera natriumhalten i kroppen och kan bidra till att sänka blodtrycket. Livsmedel som är rika på kalium inkluderar bananer, avokado, sötpotatis, spenat, tomater och apelsiner.
  • Mörk choklad: Mörk choklad innehåller flavonoider, som har visat sig sänka blodtrycket. Välj choklad med minst 70% kakao och ät det i måttliga mängder.
  • Kryddor och örter: Använd kryddor och örter för att smaksätta maten istället för salt. Kryddor som vitlök, basilika, timjan och oregano kan bidra till att förbättra smaken och ha en positiv inverkan på blodtrycket.

En kost som bygger på dessa livsmedel och näringsämnen är i linje med DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension), som har utformats speciellt för att sänka blodtrycket och förbättra hjärt-kärlhälsan.

Motion för att sänka blodtrycket

Regelbunden motion är viktig för att sänka blodtrycket och förbättra den allmänna hälsan.

Flera typer av fysisk aktivitet kan vara effektiva för att sänka blodtrycket:

  • Aerob träning: Aerob träning, som promenader, löpning, cykling, simning och dans, ökar hjärtats förmåga att pumpa blod och förbättrar blodcirkulationen. Målet är att få minst 150 minuter måttlig intensitet aerob träning eller 75 minuter hög intensitet aerob träning per vecka, eller en kombination av båda.
  • Styrketräning: Styrketräning med vikter, motståndsband eller kroppsvikt kan hjälpa till att stärka musklerna och förbättra hjärt-kärlhälsan. Sikta på att utföra styrketräning minst två gånger i veckan, med fokus på alla stora muskelgrupper.
  • Flexibilitetsövningar: Stretching och rörlighetsövningar hjälper till att bibehålla rörligheten i leder och muskler, som kan bidra till att förbättra cirkulationen och minska blodtrycket. Yoga och pilates är exempel på aktiviteter som kan förbättra flexibiliteten.
  • Avslappning och stressreducerande övningar: Övningar som fokuserar på avslappning och stresshantering, som yoga, tai chi och qigong, kan ha en positiv effekt på blodtrycket genom att minska stress och förbättra cirkulationen.

Stress

Stress kan ha en stor inverkan på blodtrycket. När du upplever stress, frigör kroppen stresshormoner som adrenalin och kortisol, och det kan orsaka att ditt hjärta slår snabbare och dina blodkärl drar ihop sig. De här reaktionerna leder till en tillfällig ökning av blodtrycket. När stressen avtar, återgår blodtrycket vanligtvis till sina normala nivåer.

Kronisk stress kan leda dock till mer långvariga effekter på blodtrycket. Om du är stressad under längre perioder kan det leda till att du utvecklar beteenden som negativt påverkar blodtrycket, som:

  • Dålig kost: Stress kan leda till att du äter mer skräpmat och mindre frukt, grönsaker och andra näringsrika livsmedel, som kan höja blodtrycket.
  • Överdriven alkoholkonsumtion: En del kan dricka alkohol för att hantera stress, och det kan öka blodtrycket.
  • Rökning: Rökning är en vanlig strategi för att hantera stress, men nikotin och andra kemikalier i cigarettrök skadar blodkärlen och höjer blodtrycket.
  • Fysisk inaktivitet: Stress kan leda till att du är mindre benägen att motionera regelbundet. Motion är viktigt för att hålla blodtrycket under kontroll.

Det är viktigt att lära sig hantera stress på ett hälsosamt sätt för att minska risken för högt blodtryck och andra hälsoproblem. Några effektiva stresshanteringstekniker inkluderar:

  • Djupandning eller andningsövningar
  • Progressiv muskelavslappning
  • Meditation eller mindfulness
  • Fysisk aktivitet, som promenader, löpning, yoga eller tai chi
  • Hobbies eller aktiviteter som du njuter av och som kan hjälpa dig att koppla av
  • Sömnhygien för att säkerställa att du får tillräckligt med sömn varje natt
  • Socialt stöd från vänner, familj eller professionella rådgivare

Sömn

Sömnen har stor betydelse för blodtrycket och den allmänna hjärt-kärlhälsan. Under sömnen sjunker blodtrycket normalt något, eftersom kroppen går in i en återhämtningsfas.

Sömnen är viktig för att reglera blodtrycket och för att ge kroppen en chans att vila och reparera sig.

Otillräcklig sömn, dålig sömnkvalitet eller sömnstörningar kan negativt påverka blodtrycket på flera sätt:

  • Sympatisk nervaktivitet: Sömnbrist kan leda till ökad sympatisk nervaktivitet, som kan resultera i högre hjärtfrekvens och ökat blodtryck.
  • Hormonella förändringar: Otillräcklig sömn kan påverka produktionen av hormoner som reglerar stress och metabolism, inklusive kortisol och insulin. De här hormonella förändringar kan bidra till högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.
  • Inflammation: Sömnbrist kan leda till ökad inflammation i kroppen, som kan skada blodkärlen och bidra till högt blodtryck.
  • Vätske- och elektrolytbalans: Otillräcklig sömn kan störa kroppens förmåga att reglera vätske- och elektrolytbalansen, vilket kan leda till högt blodtryck.
  • Obstruktiv sömnapné: Sömnapné, ett tillstånd där andningen upphör eller blir ytlig under sömnen, är särskilt kopplat till högt blodtryck. Sömnapné kan leda till syrebrist, ökad sympatisk nervaktivitet och hormonella förändringar som alla kan bidra till högt blodtryck.

För att upprätthålla ett normalt blodtryck och förbättra din allmänna hälsa är det viktigt att få tillräckligt med sömn av god kvalitet varje natt. Experter rekommenderar att vuxna siktar på att sova 7-9 timmar per natt.

Rökning

Rökning har en negativ inverkan på blodtrycket och hjärt-kärlhälsan. När du röker utsätts kroppen för nikotin och en rad andra skadliga kemikalier som finns i tobaksrök. Dessa ämnen kan påverka blodtrycket och blodkärlen på flera sätt:

  • Snabb men kortvarig blodtrycksökning: Nikotin orsakar en omedelbar och kortvarig ökning av blodtrycket genom att stimulera frisättningen av adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner får hjärtat att slå snabbare och blodkärlen att dra ihop sig, och det resulterar i högre blodtryck.
  • Skada på blodkärlens väggar: Kemikalier i tobaksrök kan skada blodkärlens inre väggar (endotelet), som gör dem mindre elastiska och mindre effektiva på att reglera blodtrycket.
  • Förträngning av blodkärlen: Rökning kan bidra till uppbyggnad av plack i blodkärlen (ateroskleros), vilket gör dem smalare och minskar blodflödet. Det ökar motståndet i blodkärlen och leder till högre blodtryck.
  • Inflammation: Tobaksrök kan öka inflammation i kroppen, som kan bidra till högt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
  • Försämrad blodcirkulation: Rökning minskar syretransporten i blodet och kan orsaka dålig cirkulation, särskilt i extremiteterna (händer och fötter).

Att sluta röka är en av de bästa sakerna du kan göra för att sänka ditt blodtryck och förbättra din hjärt-kärlhälsa. Att sluta röka minskar omedelbart risken för hjärtinfarkt och stroke, och över tid kan din risk för hjärt-kärlsjukdom sjunka till en nivå som liknar den hos icke-rökare.

Om du kämpar med att sluta röka, finns det hjälpmedel och resurser tillgängliga, som nikotinersättningsprodukter, receptbelagda mediciner och rådgivning, för att hjälpa dig att övervinna nikotinberoendet.

Alkohol

Alkohol kan ha en stor inverkan på blodtrycket, både på kort och lång sikt. Hur alkoholen påverkar blodtrycket varierar beroende på mängden alkohol som konsumeras och individens känslighet.

  1. Kortvarig effekt: När du dricker alkohol i måttliga mängder kan det orsaka en tillfällig minskning av blodtrycket. Denna sänkning är dock kortvarig och blodtrycket återgår vanligtvis till normala nivåer när alkoholens effekter avtar.
  1. Långvarig effekt: Regelbunden och överdriven alkoholkonsumtion kan leda till förhöjt blodtryck, även känt som alkoholinducerad hypertoni. Alkohol kan påverka blodtrycket genom att:
    • Störa blodkärlens funktion: Alkohol kan skada blodkärlens inre väggar (endotelet) och störa deras förmåga att reglera blodtrycket.
    • Stimulera det sympatiska nervsystemet: Överdriven alkoholkonsumtion kan öka aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, som leder till högre hjärtfrekvens och kontraktion av blodkärlen.
    • Påverka renin-angiotensin-aldosteronsystemet: Alkohol kan påverka detta hormonsystem, som spelar en viktig roll i regleringen av blodtrycket och vätskebalansen i kroppen.
    • Öka viktuppgång: Överdriven alkoholkonsumtion bidrar till viktuppgång, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck.

För att minimera risken för högt blodtryck och andra hälsoproblem rekommenderar experter att begränsa alkoholintaget. För män rekommenderas att inte dricka mer än två standardglas per dag, medan kvinnor rekommenderas att inte dricka mer än ett standardglas per dag.

Att ha flera alkoholfria dagar per vecka kan också vara bra för blodtrycket och den allmänna hälsan.

Rödvin och blodtrycket

Det har funnits vissa studier som antyder att måttlig konsumtion av rödvin kan ha vissa hälsofördelar, inklusive en potentiellt positiv inverkan på hjärt-kärlhälsan. Rödvin innehåller antioxidanter, som resveratrol och flavonoider, som kan förbättra blodkärlens funktion och minska risken för åderförkalkning (uppbyggnad av plack i blodkärlen).

Det är dock viktigt att betona att dessa fördelar endast har observerats vid måttlig konsumtion av rödvin. Måttlig konsumtion innebär generellt sett högst ett standardglas per dag för kvinnor och högst två standardglas per dag för män. Överdriven konsumtion av alkohol, inklusive rödvin, kan däremot öka blodtrycket och ha negativa effekter på hjärt-kärlhälsan.

Om du inte redan dricker alkohol, rekommenderas det inte att börja dricka rödvin för att försöka förbättra blodtrycket. Det finns många andra livsstilsförändringar och kostförbättringar som kan ha en stor inverkan på blodtrycket utan de potentiella riskerna som alkoholkonsumtionen medför, som att äta en hälsosam kost rik på frukt och grönsaker, motionera regelbundet och begränsa saltintaget.

Om du redan dricker alkohol måttligt och inte har några hälsoproblem relaterade till alkohol, kan du fortsätta att dricka rödvin måttligt. Det är dock viktigt att övervaka din alkoholkonsumtion och att följa rekommendationerna för måttlig konsumtion.

Hur märker man att man har högt blodtryck?

Högt blodtryck kallas ofta för ”den tysta mördaren” eftersom det ofta inte ger några tydliga symptom. Många människor med högt blodtryck är inte medvetna om att de har det eftersom de inte upplever några obehag eller tecken på att något är fel.

I vissa fall kan högt blodtryck orsaka lindriga symptom som:

  • Huvudvärk
  • Yrsel
  • Andfåddhet
  • Blodkärl som syns genom huden
  • Nästäppa
  • Flimmer för ögonen

De här symptomen är dock inte specifika för högt blodtryck och kan orsakas av många andra sjukdomar eller tillstånd. Det bästa sättet att veta om man har högt blodtryck är att regelbundet kontrollera sitt blodtryck med en blodtrycksmätare, antingen hemma eller hos en läkare.

Om du upptäcker att ditt blodtryck är förhöjt, är det viktigt att söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och diskutera eventuell behandling. Att behandla högt blodtryck kan förhindra allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

Lågt blodtryck

Man kan ha lågt blodtryck också, även om det är långt ovanligare än högt blodtryck. Lågt blodtryck kallas hypotoni och innebär att blodtrycket i kroppens artärer är lägre än normalt, och det kan göra det svårare för blodet att cirkulera och förse kroppens organ med tillräckligt med syre och näringsämnen.

För de flesta människor är lågt blodtryck inte ett problem och kan faktiskt vara en indikation på god hälsa. Men om blodtrycket är för lågt, kan det orsaka symptom som:

  • Yrsel eller svindel
  • Svimning
  • Trötthet
  • Svaghet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Illamående
  • Snabb och ytlig andning
  • Dimsyn

Lågt blodtryck kan orsakas av flera faktorer, inklusive vätskeförlust, blodförlust, graviditet, hjärtproblem, neurologiska problem, hormonella obalanser, allvarliga infektioner, vissa mediciner och underliggande medicinska tillstånd.

Mäta blodtrycket själv

För att mäta ditt blodtryck hemma behöver du en blodtrycksmätare. Det finns många olika modeller av blodtrycksmätare tillgängliga på marknaden, men de vanligaste och mest tillförlitliga är de digitala, automatiska överarmsmodellerna. Dessa modeller är enkla att använda och ger snabba, precisa mätningar.

Gör så här för att mäta ditt blodtryck hemma:

  1. Välj en lugn och bekväm plats där du kan sitta ner och koppla av.
  2. Sitt ner vid ett bord och placera din arm på bordet så att din överarm är i hjärthöjd. Använd en kudde om det behövs för att stödja armen.
  3. Rulla upp ärmen om du har långärmad klädsel så att överarmen är blottad.
  4. Placera blodtrycksmanschetten runt överarmen, strax ovanför armbågen. Manschetten bör sitta bekvämt men inte för tight. Se till att manschettens nedre kant är cirka 2-3 centimeter ovanför armbågen och att slangen löper längs mitten av armen.
  5. Sitt stilla och slappna av i minst fem minuter innan du börjar mäta ditt blodtryck. Korsa inte benen och försök att hålla ryggen rak och med stöd.
  6. Slå på blodtrycksmätaren och följ tillverkarens instruktioner för att starta mätningen. Många digitala blodtrycksmätare startar automatiskt när du trycker på startknappen.
  7. Slappna av och undvik att prata eller röra dig under mätningen. Blodtrycksmätaren kommer att pumpa upp manschetten och sedan sakta släppa trycket. Under denna process kommer mätaren att registrera ditt blodtryck.
  8. När mätningen är klar visas ditt systoliska och diastoliska blodtryck på skärmen. Skriv ner dina värden och notera datum och tid för mätningen.
  9. Vänta i minst en minut och upprepa processen ytterligare en eller två gånger för att få en mer exakt uppfattning om ditt blodtryck. Beräkna genomsnittet av de två eller tre mätningarna.

White coat syndrome

White coat syndrome, även kallat vitrockshypertoni, är en situation där en persons blodtryck är högre när det mäts i en medicinsk miljö, som på en läkares mottagning eller sjukhus, jämfört med när det mäts i andra miljöer, som hemma.

Fenomenet är troligen resultatet av den stress eller ångest som vissa personer upplever i samband med medicinska besök, och leder till en temporär ökning av blodtrycket.

Det är viktigt att känna till white coat syndrome eftersom det kan leda till att blodtrycket överdiagnostiseras och att personen felaktigt får diagnosen högt blodtryck.

Om läkaren misstänker att en patient kan ha vitrockshypertoni, kan man använda olika strategier för att få en mer exakt bild av personens blodtryck:

  • Många mätningar: Genom att ta flera blodtrycksmätningar under en längre tid kan läkaren se om blodtrycket minskar när patienten blir mer avslappnad.
  • Hemmamätningar: Läkaren kan be patienten att mäta sitt blodtryck regelbundet hemma och rapportera resultaten. Hemmamätningar ger en mer realistisk bild av patientens genomsnittliga blodtryck och kan hjälpa till att avgöra om höga värden är ett resultat av vitrockshypertoni eller verklig hypertoni.
  • Ambulatorisk blodtrycksövervakning (ABPM): Detta innebär att patienten bär en bärbar blodtrycksmätare som automatiskt mäter blodtrycket under en 24-timmarsperiod. ABPM ger en detaljerad bild av hur blodtrycket förändras under dagen och natten och kan hjälpa till att skilja vitrockshypertoni från verklig hypertoni.

Om vitrockshypertoni är den enda orsaken till de höga blodtrycksvärdena, behöver patienten vanligtvis inte behandlas för hypertoni. Det är dock viktigt att fortsätta att övervaka blodtrycket regelbundet för att säkerställa att det inte utvecklas till verklig hypertoni över tiden.